En trygg barndom lägger grunden för stabila framtid relationer och hjälper oss att våga lita på andra människor, att våga kommunicera öppet samt att hantera konflikter. Personer med en trygg uppväxt tenderar att utveckla hälsosamma, känslomässiga band, visa empati och ha en bättre självkänsla vilket stärker deras relationer genom livet.
Genom att arbeta med en terapeut kan man lära sig att förstå och hantera sina känslor och att bryta negativa mönster. Således kan man även lära sig att bygga starkare relationer. Den här processen kan leda till en djupare känsla av inre trygghet, vilket kan göra det lättare att navigera i livet med självförtroende.
Nedanstående foto hann jag ta här om dagen under en skogspromenad då jag blev iakttagen av en rådjurshona med sitt kid. Den fick mig att associera till just detta med trygghet inför framtiden och hur rådjurshonan uppfostrar sitt kid på ett sätt så denne med ett självförtroende tryggt skall kunna röra sig genom skogen med vetskapen om att ha stöd och skydd. Hur den kloka rådjurshonan tar hand om sitt kid och lär detta att följa henne och hålla sig nära under uppväxttiden samt att kidet genom observation av mamman lär sig att identifiera hennes rörelsemönster vid potentiella faror. När honan sedan pekar ut ett hot, som en rörelse eller ett ljud, stannar hon och väntar på att kidet skall se eller höra det. Genom detta kan kidet lära sig att känna igen potentiella hot i framtiden. Jag kände mig där och då som rådjurens skolexempel när honan visade sitt kid den potentiella faran som var jag och att dem behövde söka skydd i tät vegetation eller bakom ett träd för att vid rätt tillfälle backa undan och springa iväg.
Mina tankar vandrade sedan vidare till hur det likt denna inlärningsprocess som rådjushonan gör så fint är likt den vi människor också har att hantera och hur vi allra oftast gör som vi själva har blivit lärda och enligt bästa förmåga. Det kallas för ”good-enough-mothering”. Innan honan sedan släpper iväg sitt kid för att utforska på egen hand ser hon till att det är tillräckligt gammalt och har lärt sig att navigera i sin egen omgivning och fortsätter sedan att övervaka kidet på avstånd, redo att ingripa om det skulle behövas. Genom den här processen av både kommunikation och lärande förbereder honan sitt kid att överleva i den komplexa och ibland farliga miljön i skogen så att kidet tryggt skall kunna röra sig med vetskapen om att det i skogen kan söka både skydd och stöd.
Vi människor är formbara. Neuroplasticitet kallas hjärnans förmåga att förändras och anpassa sig genom livet. Det här innebär att våra, relationer, erfarenheter och miljöer kan påverka hur vår hjärna utvecklas. Detta påverkar vidare våra känslo- och beteendemässiga mönster. Människors formbarhet gör det möjligt för oss att växa genom livet oavsett våra tidigare erfarenheter. Genom att arbeta med sina anknytningsmönster samt våga söka stöd och trygghet kan man omforma sina relationer och känslomässiga mönster. Det är en process som kan ta tid, men med rätt verktyg och stöd är det möjligt att skapa ett tryggare och mer tillfredställande liv.
Är du nyfiken på dina egna anknytningsmönster påbörjar vi denna process med att kartlägga just ditt anknytningsmönster. Hör av dig så berättar jag mer.


Lämna en kommentar